Hilma af Klint: konsten som fick vänta i sjuttio år

Det finns få svenska konstnärer som har fått en så sen och så stor upprättelse som Hilma af Klint. Under sin livstid var hon känd som en skicklig men ganska konventionell målare av landskap och porträtt. Det hon egentligen ägnade sig åt visade hon nästan ingen. I sin ateljé byggde hon upp ett helt bildspråk av spiraler, cirklar, bokstäver och pastellfärgade former som inte liknade något annat som målades i Sverige runt 1906.

Idag hänger hennes verk på Guggenheim i New York, på Grand Palais i Paris och i ett eget rum på Moderna Museet. Frågan som ställs om och om igen är enkel: hur kunde en kvinna i Stockholm måla abstrakt konst flera år innan Kandinsky, Malevitj och Mondrian?

Låt oss dyka in i ämnet.

Hilma af Klint i korthet

Född 1862 i Solna, död 1944 i Djursholm
Utbildad vid Konstakademien i Stockholm 1882 till 1887, som en av de första kvinnorna
Skapade Målningarna till Templet 1906 till 1915, en serie på 193 verk
Bestämde i sitt testamente att de abstrakta verken inte skulle visas förrän tjugo år efter hennes död
Fick sitt internationella genombrott med utställningen på Guggenheim 2018 till 2019
Sedan 2015 är hennes verk fria från upphovsrätt

Vem var Hilma af Klint?

Hon växte upp i en sjöofficersfamilj där kartor, matematik och navigation var vardag. Det är lätt att se spåren av det i hennes senare måleri. Diagram, koordinatsystem och exakta geometriska former återkommer genom hela hennes abstrakta produktion.

Efter Konstakademien försörjde hon sig som porträttmålare och illustratör. Hon tecknade bland annat för veterinärmedicinska publikationer, vilket gav henne en osedvanlig precision i att återge naturen. Samtidigt sökte hon sig till andra världar. Från 1896 träffades hon regelbundet med fyra andra kvinnor i gruppen De Fem. De höll seanser, förde noggranna anteckningar och utvecklade tillsammans ett slags automatiskt tecknande där handen fick röra sig fritt över pappret.

Det var där, i det gemensamma sökandet, som hennes nya bildspråk började ta form.

Vad är Målningarna till Templet?

År 1906 påbörjade hon det verk som skulle bli hennes livsprojekt. Under nio år målade hon 193 bilder som hon såg som delar av en helhet, avsedda för ett tempel som aldrig byggdes. Hon beskrev själv arbetet som ett uppdrag som förmedlades till henne. Hur man tolkar det är upp till betraktaren. Det som ingen ifrågasätter är resultatet.

Mest kända är De tio största från 1907. Tio målningar i tempera på papper, var och en över tre meter hög, som skildrar människans livsåldrar från barndom till ålderdom. Färgerna är ljusa och mjuka: persikorosa, ljusblått, orange och smutsgult. Formerna är organiska och nästan lekfulla. Spiraler snurrar, blomliknande figurer öppnar sig, bokstäver och ord dyker upp i kompositionerna som ledtrådar.

Det märkliga är hur samtida de känns. Ställ en av De tio största bredvid en modern grafisk affisch och det är målningen från 1907 som ser mest nutida ut.

Hur ser hennes bildspråk ut?

Några återkommande drag går att känna igen genom hela hennes abstrakta produktion:

Spiralen och snäckan, som står för utveckling och evolution
Cirkeln, ofta delad i två halvor, som ett tecken för dualitet och enhet
Bokstäverna U och W, som hon använde som symboler för det andliga och det materiella
Färgparet blått och gult, som hos henne representerade det kvinnliga och det manliga
Svanen och duvan, motiv som återkommer i två av hennes mest kända serier från 1914 och 1915

Serien Svanen är särskilt intressant. Den börjar figurativt, med två svanar som möts i en spegelbild, och rör sig steg för steg mot rena geometriska kompositioner. På vägen dit blir bilderna alltmer reducerade tills bara cirklar, trianglar och färgfält återstår. Det är som att se abstraktionen födas i realtid.

Altarbilderna från 1915 är kanske hennes mest kraftfulla verk. En stor triangel av färgade fält som pekar uppåt mot en gyllene cirkel. Enkelt förklarat: ett ljusspektrum som blir till en trappa mot något större.

Varför gömde hon sina målningar?

Här finns flera möjliga svar och sanningen är förmodligen en blandning. Hon visste att samtiden inte var redo. När hon visade delar av sitt arbete för Rudolf Steiner 1908 fick hon enligt de flesta redogörelser ett svalt bemötande. Hon kan också ha känt att verken hörde ihop med ett andligt sammanhang som ännu inte fanns.

I sitt testamente skrev hon att de abstrakta verken inte fick visas förrän tjugo år efter hennes död. Hennes brorson tog över ansvaret för över tusen målningar och tiotusentals sidor anteckningar. Det skulle dröja till 1986 innan bilderna visades offentligt, i en utställning om andlighet i konsten i Los Angeles.

Varför är Hilma af Klint så aktuell just nu?

Det stora vändpunkten kom 2013 när Moderna Museet visade Abstrakt pionjär. Fem år senare blev Paintings for the Future på Guggenheim i New York museets mest besökta utställning någonsin. Sedan dess har turnén fortsatt till Tokyo, Sydney, Bilbao, Düsseldorf och New York igen. Våren och sommaren 2026 visades Målningarna till Templet för första gången i Frankrike, på Grand Palais i Paris, och i oktober öppnar en separatutställning i Dublin.

Men intresset handlar inte bara om konsthistoria. Hennes bilder träffar något i vår egen tid. Tre saker sticker ut:

Färgpaletten ligger nära den som dominerar inredning och grafisk design just nu. Dämpade pasteller, varma jordtoner och klara accenter i blått och gult.

Formspråket är samtidigt exakt och organiskt. Det passar en tid som söker sig bort från både kall minimalism och överlastad maximalism.

Och så finns sökandet efter mening. Hennes bilder är inte dekoration. De är försök att förstå världen. Det märks, även för den som inte delar hennes spiritualistiska utgångspunkt.

Hur fungerar Hilma af Klint i ett hem?

Det finns en anledning till att hennes motiv har blivit så populära som konsttryck. De fungerar i nästan alla sorters rum, men på olika sätt.

Så här kan du tänka:

De tio största har ett ljust och luftigt uttryck som gör sig bäst i stort format. En enda bild från serien kan bära en hel vägg i ett vardagsrum eller sovrum. De rosa och orangea tonerna lyfter rum med mycket vitt och ljust trä.

Svanen och Duvan är stramare och mer grafiska. De passar i arbetsrum, hallar och rum med mörkare färgsättning. Här får kontrasten mellan de skarpa formerna och mjuka bakgrundstonerna komma till sin rätt.

Altarbilderna har en tyngd och ett lugn som gör dem lämpliga för platser där man vill landa. Ovanför en soffa, vid sängens huvudände eller i ett läshörn.

Några konkreta tips är att låta bilden få plats. Hilma af Klints kompositioner är noggrant balanserade och mår bäst utan trängsel från andra motiv runt omkring. Välj gärna ram i en färg som redan finns i bilden, eller i ljus ek som lyfter fram de varma tonerna utan att konkurrera.

Hennes verk har också en särskild fördel: de ser inte ut som något annat. Den som tröttnat på abstrakta motiv som kunde vara målade av vem som helst hittar här ett bildspråk med en tydlig avsändare och en historia bakom varje form.

Hilma af Klint på Fine Art-papper

Hos Care of Posters trycks alla art prints med gicléeteknik i tolv färger på ett FSC-certifierat Fine Art-papper på 200 gram. Just för Hilma af Klints motiv gör det skillnad. Hennes ursprungliga målningar är gjorda i tempera och olja med en matt, nästan pudrig yta, och det matta papperet återger den känslan bättre än blanka tryck som lätt ger pastellerna en plastig glans.

Papperet är åldersbeständigt, vilket känns passande för en konstnär som själv tänkte hundra år framåt. Motiven går att beställa i flera storlekar och med ram i ek, svart ask eller vit ask.

Hilma af Klint målade för en framtid hon inte trodde sig få uppleva. Nu är den här. Och det visar sig att bilderna fungerar precis lika bra på en vägg i Uppsala som i ett tempel som aldrig byggdes.